stefanjonasson.blogg.se

2015-01-01

Välkommen till min blogg. Det här är tänkt att vara en opretentiös blogg om litteratur och mitt eget skrivande. Jag är i skrivande stund i princip färdig med min första roman som går under arbetsnamnet Hungry heart. Mer om det senare.

Jag kommer att skriva helt subjektivt. Söker du en objektiv blogg har du kommit fel. Journalisten Mats Olsson, Expressen, sa i ett sommarpratarprogram för många år sen att det som kännetecknar en bra låt, det är om den som sjunger tror på det han eller hon sjunger om. (Jag vägrar använda hen!)

I min värld är det samma sak med litteratur. Tror författaren på det denne skriver om, då blir det bra. Sen kanske det inte passar mig, det är bra men inte min smak. Då kommer jag inte att skriva om det här. Inte utifrån mitt perspektiv. Men, det finns läsande personer i min omgivning och det är inte omöjligt att de kan komma till tals på bloggen. Då blir det subjektivt utifrån deras horisont.

Det är idag första dagen på 2015. Detta inlägg kommer att behandla min topp tre läsupplevelser under 2014.

När jag summerar året och funderar över vad jag läst så ser jag att det är färre böcker än vanligt men jag inser att jag ägnat mycket tid åt mitt eget romanprojekt. I dagsläget så arbetar jag ensam, inget förlag och ingen lektör så mycket av tiden går åt att vara min egen lektör. Jag har ändå ganska snabbt hittat tre romaner som utmärker sig bland de jag läst. Tre romaner som på olika sätt lämnat spår och jag kommer med stor säkerhet att läsa om minst två av dem.

På tredje plats kommer Ola Larsmo med Förrädare. En svensk spionroman kan man kalla det, en historia som utspelar sig under andra världskriget och handlar om en yngre man som börjar arbeta åt underrättelsetjänsten.

Det är en otäck historia, framförallt de fakta som Larsmo skriver om. Hur nära Sverige var att gå med i kriget på Tysklands sida mot Sovjetunionen. Larsmo skriver att planerna var klara, trupperna redo och att det bara var ett regeringsbeslut kvar där han påstår att Socialdemokraterna vägrade ställa upp. Han beskriver också händelser där norska motståndsmän flydde till Sverige och skickades tillbaka då norska polisen, såklart styrd av tyskarna, hävdade att de var huliganer och brottslingar och begärde dem utlämnade.

Ola Larsmo, Förrädare hamnar på tredje plats.

Andraplatsen viks åt Sigge Eklund. In i Labyrinten. En helt annan historia. En annan tid, en annan värld. Jag vet ingenting om den moderna förlagsvärlden där boken till stor del utspelar sig men det var en stark upplevelse där Eklund låter olika personers ögon spegla en händelse med en försvunnen flicka.

Det är lätt att finna sympati för karaktärerna, jag rycktes med in i labyrinten. Jag hade förmånen att läsa romanen under en semesterresa tidigt i höstas och hade tid att i princip sträckläsa den.

På samma semesterresa så läste jag den roman som hamnar högst upp på min lista av läsupplevelser. Jag köpte romanen som e-bok, jag sparade den och påbörjade att läsa när jag satte mig på planet för en tripp söderut till Sardinien.

Stjärnklart av Lars Wilderäng.

Med facit i hand inte rätt bok att läsa på ett flygplan på tio tusen meters höjd...

I en modern tid upphör all elektronik att fungera. Alla elektriska apparater slås ut under några veckor på sensommaren och början av hösten. Utifrån några olika personers perspektiv skildras ”nedsläckningen” väldigt trovärdigt. Det var otäckt att på tio tusen meters höjd läsa om en kvinna som reste mellan London och Stockholm, som upptäcker hennes dator upphör att fungera och så småningom börjar laptopen brinna. Samtidigt som flygplanets egen elektronik upphör att fungera och paniken tilltar..

Jag hade förväntningar på Wilderäng. Efter att ha följt hans blogg Cornucopia?, efter att läst hans två romaner Midvintermörker och Midsommargryning som jag även de starkt kan rekommendera så såg jag fram emot Stjärnklart. Precis som jag numera ser fram emot andra delen som ska heta Stjärnfall. Wilderäng toppar min lista för 2014.

Jag avslutade 2014 och påbörjade 2015 med Lotta Lexén, Genom dig. Här i Östergötland går den boken under kategorin ”lokalproducerad litteratur”. Hundra sidor in i romanen är den en positiv upplevelse som jag kan rekommendera. Lotta ger ut sin bok på eget förlag, Fredag förlag, hon har en blogg på lottalexen.se där man kan följa henne och även köpa boken.

 Jag, som troligen kommer att ge ut min roman själv, kommer att slå vissa slag för författare som gör liknande saker. Ni kommer att märka av det i nästa inlägg.

Gott nytt år!